Tidigare:

Med lite om och men fick vi ut alla väskor i bilen och jag gick in i huset igen. Louis hade satt sig i bilen för att ge mig lite ensam tid. Men jag kändes att det ändå inte behövdes, jag ville verkligen inte vara kvar här. 

Jag lämnade brevet på köksbänken, låste dörren och la nycklarna i brevinkastet. Jag visste att jag aldrig någonsin skulle sova en till natt i det rummet. Det var en stor lättnad.

 

BILD KOMMER        

 

Dagen var här, planet till London skulle gå om fyra timmar och jag satt i Zayn’s och Harry’s lägenhet och såg när dom packade i panik. Alla kläder låg lite överallt och dom skulle säkert glömma tusen saker. Tillslut fick dom med det mesta och med lite om och men, så fick dom även stängt sina väskor. 

Zayn som måste vara den som packade de mest onödiga sakerna. Han hade tagit med sig ett par vantar, vem behöver ett par vantar i Miami? 

”You have to take away that little accent of yours, babe.” Skrattade Harry.

”I don’t have an accent?!” Sa jag lite förargat.

”Oh yes, yes you do. You’ve to learn how to speak british, or irish. It doesn’t matter.” Sa Zayn och jag började skratta.

”Oh, so I’m just gonna take a beer with me friends.” Sa jag och försökte låta som Niall, dom andra började bara skratta åt min väldigt dåliga inimitation. 

 

Vi satt i bilen mot flygplatsen och det pirrade av nyfikenhet i min mage. Zayn satt bredvid mig och han tog min hand. Jag klämde åt den och han log mot mig. Varje blick han gav mig, fick mig att falla ännu mer för honom. Och den kyssen han gett mig förra veckan har jag fortfarande inte släppt. Jag skulle få bo med honom i hans lägenhet. Om jag ska vara ärlig så var det inget annat jag ville göra. Men ändå, så kanske jag inte skulle hoppas på för mycket. Tänk om han inte tyckte om mig? Tänk om kyssen bara var något för att få mig på bättre humör? 

Mina tankar for omkring och innan jag visste ordet var så hade vi stannat på flygplatsens parkering. Zayn hade fortfarande kvar sin hand i min, jag ville inte släppa taget. Men jag visste att jag var så illa tvungen.

 

Vi gick igenom säkerhetskontrollen utan problem, nu var jag äntligen påväg. Det var ingen återvändo. 

Jag trodde vi skulle åka med ett vanligt flygplan, men det visade sig vara ett privatplan. Inte mig emot, då jag verkligen inte orkade sitta och lyssna på en massa turister i nio timmar. Jag satte mig ännu en gång bredvid Zayn, mittemot oss satt Louis och Niall. Planet började åka och gjorde sig redo för att lyfta. Det visades en säkerhetsvideo, även i dom här planen och sedan började det gå snabbare. När vi lyfte, tog jag av en reflex tag i Zayn’s hand och klämde åt. Jag blundade och spände mig. Jag hade lite extra svårt för när planet lyfte, men med Zayn bredvid mig kände jag med med ens lugnare. 

”Are you scared?” Frågade Zayn mig tyst och höll sedan om mig. 

”Just a little bit.” Svarade jag och lät han hålla om mig. 

 

Niall’s perspektiv:

 

Mittemot mig och Louis satt Felicity och Zayn, de höll om varandra. Eller rättare sagt, Zayn höll om Felicity lite lugnande. Jag och Louis utbytte en blick med varandra och småflina. När turturduvorna äntligen släppt varandra kom maten in. 

”I’m sorry, I just have to go to the bathroom before I can eat. Would you excuse me for a little while?” Sa Felicity och vi alla nickade. När hon var utom syn- och hörhåll började Louis prata. 

”So Zayn, how many times have you shagged her?” Sa han lite retfullt. 

”What are you talking about Louis, have you lost your mind?” Svarade Zayn lite argt. 

”Well, you obviously like her, and what we can see, she has the same feelings for you aswell.” Sa jag. 

Han tittade generat ner på sina händer. Jag var så glad för honom, jag har aldrig sett honom såhär innan. Och jag hoppas innerligt att det kommer gå bra för dom. Samtidigt som jag kände en saknad, av att också ha någon som brydde sig om mig. 

”Pfft, why would she like me? That’s obvious, she doesn’t like me. 

Jag blev ärligt talat lite ledsen att höra honom säga det, för man såg så tydligt lyckan i bådas ögon när de såg på varandra. 

Innan jag hann tänka färdigt kom Felicity ut igen. 

 

 

Maten var efterlängtad från min sida. Jag hade vart riktigt hungrig nu och ätit upp allting på fem minuter. Felicity, som antagligen inte var lika hungrig som mig hade knappt ätit upp hälften. 

”Are you really don’t gonna eat that?” Sa jag med en förvånad ton. Hon skakade bara på huvudet och började skratta. Jag tog hennes tallrik och åt även upp det. Alla skrattade åt mig, men gluffsade i mig allting. 

 

Zayn’s perspektiv:

 

Efter vi ätit småpratade vi och skrattade. Vi snackade om våran Europaturné och om vad Felicity skulle hitta på den veckan vi var i London. När det var fyra timmar kvar av flygningen somnade Felicity på min axel. Jag tog min arm om henne och efter ett tag somnade även jag. 

Jag vaknade med ett ryck och gjorde antagligen ett fult ansiktsuttryck så att Niall och Louis började vika sig av skratt. Felicity sov fortfarande på min axel och jag lät henne göra det. När kaptenen började prata i högtalarna så väckte jag Felicity så hon kunde spänna fast sig. Hon tittade upp generat på mig när jag väckte henne, jag log mot henne och hon log tillbaka. Jag smälte, det leendet måste vart det finaste jag sett. Vi bröt inte ögonkontakten förens Louis harklade sig. 

”Could you please save that for later, you’re gonna share an apartment for a week so I bet that you have all the time you need. But please, it’s starting to be a little annoying.” Felicity började skratta. 

”Aw, are you jealous Boo Bear. Do you need a hug?” Sa hon lite sarkastiskt med riktiga hundögon. 

”Oh stop it you, I have my other boys. You can take him, I really don’t like him anyway.” Sa Louis ännu mer sarkastiskt. Jag började låtsasgråta. 

”Vas happenin’ with you Louis?” Sa jag på min indiska dialekt samtidigt som jag snyftade.
”Look what you did to him Louis!” Sa Felicity och tröstade mig. Sekunden efter brast vi alla fyra ut i ett gapskratt som inte stoppades förens Liam kom och frågade vad det var som hände. 

Han och Harry hade sovit under hela tiden, så han såg aningen nyvaken ut. 

 

______________________________________________________________________________________________

 

*London is coming soon my friends!*